====== Intorkning ======

När kroppen förlorar stora mängder vätska genom kräkning och diarré förlorar den även salter. Om man dessutom har feber ökar naturligtvis även vätske- och saltförlusterna via huden. Utan tillräckligt med vatten och salt fungerar inte kroppen som den ska. Intorkning - men inte diarrén i sig själv - är därför livshotande och måste upptäckas och behandlas i tid.

**Man känner igen en begynnande intorkning på att** 
  * barnet är påtagligt törstigt
  * slemhinnorna i munnen blir torra
  * det bildas mindre saliv och tårar 
  * vikten går ner (på grund av den vätska barnet förlorar)
  * barnet blir slött och/eller irritabelt
  * barnet kissar mindre än vanligt (ett riktmärke kan vara att barn åtminstone ska kissa tre gånger per dygn)

Urinen blir också mörkare till färgen.

**Undersökning hos läkaren** 
Där ställs diagnosen intorkning framför allt på den sjukhistoria som föräldrarna beskriver. Hur mycket barnet har gått ned i vikt under diarréperioden är naturligtvis ett bra, objektivt mått på hur mycket vätska barnet har förlorat. När man undersöker barnet och letar efter tecken på intorkning, tittar man på

  * Slemhinnorna i munnen: Är de torrare än normalt?
  * Ögonen: Verkar de vara insjunkna? Kommer några tårar?
  * Huden: Om man "nyper" ett hudveck på buken och släpper: går det tillbaks direkt?
  * Blodcirkulationen i fingrar och tår: Är den normal?
  * Hela barnet: Verkar det slött eller irritabelt?